Mikaelas dröm

Postat i Sjukdomen Ångest kl. 13:00 av | Kommentarer (0) |

Jag vill kunna gå i snö utan att lämna några fotspår...
... vara helt fri
Fri från alla kroppsliga behov
Jag vill inte behöva något
Eller någon
Inte mat
Inte gå på toaletten
Inte känna hur tarmarna rör sig
Inga äckliga gaser
Ingen äcklig mens
Inget blod
Inget snor eller slem
Inga äckliga fettvalkar, bara slät hud som sitter hårt
Inga stora muskler, bara slätt
Inga synliga blodådror
Inget hår
Ingenting som sväller ut
Perfektion
Aldrig behöva känna sig fet och ful...
... och äcklig
Ha full kontroll
Kunna använda kroppen till precis vad jag vill att den ska göra 
Göra volter
Dansa
Spela fotboll
Springa utan att inte svettas
Vara mer som ett väsen
En fjäril
En ängel, nej en älva...
.. Sväva fram...
..Utan fotspår..
Fagril
Graciös
Inte ful, fet och klumpig...
..och äcklig... och kladdig...
Ren
HELT REN
FRI

(Text Mikaela 2002)


Jag delar Mikaelas dröm......
Annons:

Lunchen gick sådär!

Postat i Sjukdomen Ångest Sjukvård kl. 12:31 av | Kommentarer (0) |

Lunch. Köttbullar och potatis. Jag älskar det.

Efter lunchen gick jag ut på en promenad. Apoteket. Laxeringsmedlet var slut.
När jag kom tillbaka frågade sjuksköterskan som kom med provsvaren om vad jag hade ätit.. 2 köttbullar och lite sallad, svarade jag snabbt..

Det var en lögn. En lögn som är totalt värdelös. Kollar de min tallrik så stämmer det. Jag skyfflade över 2 köttbullar och salladen till min bordsgranne. 

Förlåt sjukvården..

jag gillar att beskriva mina känslor via musik

Postat i Okategoriserat Ångest kl. 07:52 av | Kommentarer (0) |

Skammen...

Postat i Ångest Sjukdomen Vardag kl. 19:00 av | Kommentarer (0) |

Pappa kom till sjukhuset och tog med mig på marknad.
Okej, det kanske inte var den största marknaden eftersom det var 4 stånd ungefär, men jag fick mig ett halsband och lite kläder. Tack pappa! 

Vi åkte och drack kaffe på en jättemysig plats.

När jag kom tillbaka till avdelningen var det middagsdags. Jag kände att jag orkar inte med en diskussion om vad viktig maten är och att man mår dåligt om man inte äter, så jag rullade runt lite med skeden i maten och bad hon som satt bredvid mig att slicka av skeden så att den såg använd ut. Jag vet att jag skulle spy upp all mat om jag hade ätit.
Skammen över vad jag har gjort är total, fast värst är nog ångesten..

Jag har blivit som dem...



Detta med laxermedel

Postat i Ångest kl. 17:23 av | Kommentarer (0) |

Som jag har beskrivit tidigare är att oftast vid ätstörningar missbrukar man laxermedel. Jag använder Durcolax. Problemet är att när man inte äter något är det svårt att producera avföring. Dock suger det ur mig mycket vätska och om man rör på sig verkar det fortare. Och jag minskar i vikt någorlunda fort.

På doserings anvisningen står det att man ska ta minst 2 stycken/ gång. Jag tar 10 st (en karta). 

Mina magsmärtor är värre än något annat idag.. Till personalen skyller jag på att det är förmodligen mensen som är påväg eftersom den uteblivit.. 

Jag får skylla mig själv, men AJ, vad det gör ont!!




Motståndelsen av fresterna

Postat i Okategoriserat Sjukdomen Ångest kl. 10:23 av | Kommentarer (0) |



Det absolut jobbigaste med min ätstörning är att gå in i en matbutik. Det gjorde jag nyss. För att motstå frestelsen av att köpa något att äta är obeskrivligt. 
Det gäller att fokusera på vad jag ska ha och försöka sig på ett tunnelsinne.

Idag skulle jag ha energidryck. Det bästa med den affären är att de har det precis när man går in. Inte nog med det så är min sociala förmåga mot andra människor under all kritik. Det var kö i kassan och jag kände vilken panik jag hade. 

När jag kom ut ur butiken var jag helt slut. 

Klockan 11:00 idag har jag läkarsamtal. 

Wish me luck! 




Vad är oro och hur kan man hantera den?

Postat i Ångest Sjukdomen Sjukvård kl. 06:33 av | Kommentarer (0) |

  • Jag måste acceptera att oro är en känsla och kroppens sätt att berätta att något är fel.
  • Skapa distans - hur rimlig är min oro?
  • Kan jag göra något åt min oro just nu?
  • Tänk mindfulness - andas fyrkant
  • Våga släppa taget....

Skapligt nervös...

Postat i Sjukdomen Ångest kl. 15:49 av | Kommentarer (0) |

Idag är jag nervös. I morgon ska jag iväg och ta prover och det är dags för vägning.

Tyvärr har jag mina knep för att kringgå vågens egentliga tal. Precis innan jag väger mig häller jag i mig minst 3 liter vatten och jag äter en Läkerol sesalt -ask till frukost för att salterna ser bra ut. Det kan hända att jag proppar i mig ett par energidrycker också. 

Resultatet av det blir i princip att jag väger minst 3 kg mer än vad jag egentligen gör. 

Kan ni tänka er vilken dubbelmoral jag har? Jag vill ha hjälp samtidigt som jag gör allt i min makt för att inte få den. 

Jag har väldigt många traumatiska upplevelser från min barndom, så när de frågar mig varför jag äter så dåligt, skyller jag  på det. Det ligger lite sanning bakom det också såklart, men den verkliga orsaken är att jag har ett grymt självhat mot mig själv. Jag tycker att jag är så misslyckad och fet. När folk kommenterar vad smal jag är så skäms jag ännu mer.. Även fast jag inte borde.

Dubbel moralens ansikte - här har ni mig

Funderingar

Postat i Okategoriserat Ångest kl. 07:39 av | Kommentarer (0) |

Idag är en dag då jag önskar att jag inte hade någon ätstörning. 
Tänk er att gå ut i morgonsolen och ha en riktig mys frukost, grilla med vänner och annat som "normala människor" gör.
Idag vill jag bara vara frisk.

Detta tycker inte sjukvården är nog

Postat i Ångest Sjukdomen kl. 13:04 av | Kommentarer (0) |



Jag har cirka 2 kg kvar. Då väger jag 45 kg. Går jag ner 2 kg till kommer jag kunna erbjudas behandling - om jag söker själv. Jag själv känner att det är en självklarhet att jag ska bli behandlad, medan min sjukdom säger tvär nej och ångest-atacken är ett faktum.

Jag känner hur alla ben i kroppen börjar sticka fram både här och där vilket också ger mig ångest. Jag minns inte när allt detta började. Det spelar ingen roll heller. Huvudsaken är att det blir ett stopp på allt dumt jag håller på med. Det som känns jobbigast är att jag utsätter alla mina nära och kära. De kan ju inte hjälpa mig. Även fast de vill. De är däremot fantastiska som orkar och står ut med mig.




bloggar skor på nätet bloggar Fler besökare Bloggparaden Hälsa
Egen server Blogg Topplista
autosurf